Bloggtorka! Vad är det?
Sorry för bad update, har inga bra ursäkter på lager så jag lämnar den bitel illa kvickt!
Idag är det Lucia, guu så mysigt? Hmm, nja det vet jag inte men Lucia tåget kollade jag & bebis på i morse & de va lite stämningsfullt får jag juh lov att erkänna. Lucia i detta hus innebär också att granen ska få komma upp efter 1 års vila. Så nu när Lilleman somnat om & hunden varit ute så ska jag börja plocka & fixa lite här hemma så stackarn kan få se ljus igen... När brukar ni välkomna granen? Alla gör så olika :)
Jag har en fråga som jag ALDRIG tycks få svar på! Det är så mkt folk som blir misshandlade, rånade, våldtagna mm på öppen gata i dagens sammhälle right? Varför gör man inget när man ser något sådant? Varför ingriper inte folk? Är folk så sinnesrubbade & fega? Såg ett inslag på Efterlyst för en tid sedan. En kille blev BRUTALT misshandlad, sparkade i huvet mm på en tågstation i Kungsbacka. Ett vittne filmade det med sin mobil (de va ju bra) men gjorde inte ett skvatt. När killen va så väck och så slaget att han inte kunde röra sig då kom 2 personer och avbröt det??? Va fan e de då? Ärligt talat- jag blir så jävla upprörd!!!! Ska man inte kunna lite på att man får hjälp av sina såkallade medmänniskor om man blir påhoppad? Det var samma sak när jag bodde i Ängelholm, då blev en tjej grovt våldtagen & misshandlad PRECIS bakom polishuset. Kan ni fatta? :O TRYGGT VA!
Svenska polisen är så lama & tafatta att de e skrämmande. Se bara på i USA, om vi hade haft dom killarna här så hade nog sammhället vatt mer uppstyrt. Svenska polisen kan likväl lappa bilar som står felparkerade. *Morr*
Om jag hade sett något sådant då hade mitt adrenalin pumpat ut av bara helvete & den personen hande ångrat att han/hon fick denna klocka idé att göra nått så fruktansvärt... Är det någon/några som kan göra nått åt det så e de ju vi som ser det. Till alla er där ute som har vittnat till något sådant och inte gjort nått borde skämmas ögonen ur er. Visst fine de e lätt att sitt åh säga att jag hade gjort så & så. Men va fan jag e verken sinnesrubbad eller miljöskadad, klart man hade gjort nått eller? Ahhh gaaah fan va arg jag blir. Jaja Natta jag e sinnesrubbad, men på ett bra sätt) *skratt*
I rest my case för här blir inga bebisar gjorda!
Äre söprajs, äre söprajs?
Så idag fick jag höra av min sambo att han hade saknat mig så mycket och att han hade en överraskning åt mig hemma.
Fylld av förväntan åkte vi hem.
Vad var överraskningen?
Hade han fixat tvätten?? Näe... den låg kvar i torktumlaren.
Jag antar att han inte hade städat heller för sängen var obäddad.
Inte heller var överraskningen att han hade plockat undan hans flyttkartonger som står i hallen.
Kan det vara att han lagt undan sina kläder? Nope... inte det heller.
Nu har han åkt iväg till jobbet, och jag sitter här försjunken i tankar.
Glömde han min överraskning igen? Jag som älskar överraskningar.
Vi har alldeles för lite sånt i vårat förhållande.
Inte ens på vår två års-dag gjorde vi något speciellt.
Vi har nog förlorat det mesta av det vi hade, och blivit "bara" mamma och pappa.
Så nu sitter jag här och tittar på Bonde söker fru, och hoppas att det ska poppa upp något och överraska mig.
SUPRISE SUPRISE
Middagsro?
Middag är ett stort problem i vår familj.
Vid varje måltid är det minst ett barn som kärvar.
Jag har försökt allt.
Jag har försökt med hot. (ät upp annars tar jag din tv)
Jag har försökt med mutor. (ät upp så får du en chokladbit)
Jag har försökt med bestraffning. (du får inget lördagsgodis)
Jag har försökt med belöning. (en guldstjärna för varje uppäten måltid)
Jag har försökt att tjata. (konstant tjat. varje 5 minuter. tjat tjat tjat)
Jag har försökt med "bara 3 tuggor till" (resulterar i att han trycker in all mat i munnen och nästan sätter i halsen)
Jag har försökt med "sitt kvar till maten tar slut" (han hade inga problem att sitta där)
Nu använder jag mig av "orkar inte bry mig längre"-metoden. Den har nog fungerat bäst hittills.
Jag blir inte irriterad längre.
Middagen blir trevligare.
Och jag antar att ungarna äter så dom blir mätta.
Annars får dom skylla sig själva
Så där ja
Nu mys med gubben min <3
Note 2 self...
Jag gör listor på A L L T.
Men till skillnad från systeryster Tant Katti, som gör listor på vad hon skall göra timma för timma för att klara av skoluppgifter, så gör jag listor över helt meningslösa saker.
Det kan vara listor över vad jag ska bjuda på om jag skulle vara med i Halv 8 hos mig (antipasti som förrätt, parmegiana, potatisgateu och baconinlindad kyckling som varmrätt och pepparkakstiramisu med lingon)
eller vad jag skulle köpa om jag gick i vikt (4 par byxor, 2 kjolar, 4 tunikor, och 5 tröjor)
-för, lets face it, jag har kvar lite av Gabriels bäbismage. Och Lucas bäbismage. Och ostbåge-mage. De flesta av mina lådor hemma är fyllda med alla sorters listor.
Jag är hopplös på meningslöst vetande. Jag kan vara förberedd på vad jag ska göra om det blir jordbävning, eller hur man bäst flätar godissnören.
Det är inte så att jag inte kan vettiga saker. Jag vet hur man byter däck, och jag är en hejare på att bygga IKEAmöbler.
Men mina styrkor är det värdelösa kunnandet.
Det faktumet styrks ytterligare med detta blogginlägg.
Helt värdelöst.
Ha de gött, chauuu
Lets play!
Vi ska leka en lek!
Denna leken heter : Gissa vad min sambo åt till frukost.
Vi börjar resan i köket. Det ligger en smörkniv på diskbänken. Jag tittar ner i diskhon, och där står ett tomt mjölkpaket. Köksbordet är konstigt nog orört, men en kaffefläck på golvet leder mig ut mot hallen. Hallmattan ligger snett och toalettdörren står öppen. Kikar in bakom dörren, och upptäcker handduken på golvet men inga spår efter frukost. Fortsätter resan fram mot vardagsrummet. På vardagsrumsbordet finns mystiska smulor.
Spänningen tätnar.
Det ligger en sked på bordet. Den pekar mot fönstret. Jag följer skedens riktning, mot datorbordet. Där finner jag en tallrik med en bit ost, och en blå kopp med en skrämmande ljusbrun vätska i botten...
Kan någon där ute hjälpa mig med detta mysterium? Han verkar ju onekligen ha planerat det noggrannt, i hopp om att jag ska kunna lösa denna gåta.
Den som kommer med rätt svar vinner en jätteapplåd!
7timmar senare....
Så ska det smaka!
Julbak
Idag är dagen vi kavlar upp ärmarna och drar på oss förklädet
Idag är dagen vi förvandlas till en medelålders variant av oss själva.
Idag är julbaks-dagen.
3 satser Lussekatt skall bakas.
Pepparkakor ska gräddas.
Julgodis ska kokas.
Jag ska bli husfruarnas husfru och jonglera två barn och hund, samtidigt som jag knådar deg.
För det är sånt mammor gör.
Jag älskar lukten av nybakat i huset. Det förtränger lukten av kisseblöjor och gubbens svettiga fotbollssockar.
Sen är det också okej att det är lite damm i hörnen när det är julbaks-dags. Det kallas "jul-stök".
Vilken fantastisk idé va? Julstök... Det gör det nästan lagligt att låta bli dammsugaren några dagar.
Jag har fått dille på julgodis iår. Brukar inte göra så mycket av det, men tack vare Leila Lindholm så går ögonen nu i kors på mig.
Skumbollar, Mozartkulor, Italiensk torrone, ischoklad, Rocky Road...
Hell yea!
Hade det inte varit för att jag sitter på datorn. Och Lucas kollar på tv, och spelar spel på min Xperia. Och att bror min spelar PSP.... ja, då skulle man kunna tro att vi levde på 1940-talet.
Ja... det är fan nästan så att jag ser svartvitt...
Dingdong, nu har degen jäst färdigt...
Ha de gött, chauuuu
Fördommar!
Ni vet vad det är.
Det är sådant som alla andra har.
Men inte "jag". Jag är så fördomsfri och välkomnande mot allt och alla.
Trodde jag.
Ända tills jag åkte för att hämta min son på dagis igår. Han var ute på gården och lekte med de andra barnen. Och det var två vikarier ute och passade dom.
Det är absolut inget fel på vikarier.
Men dom var typ 18.
Och det är inget fel på 18åringar.
Sålänge dom inte ska vakta min son.
"Usch va hemsk du är nu" tänker ni.
Och det får ni gärna tänka.
Men jag kan inte föreställa er att ni skulle tycka om att lämna eran son med en fullkomlig främling, som ni inte vet vad hon har för utbildning, hur länge hon jobbat på förskolan, och hur mycket erfarenhet hon har.
Jag blev iaf lite illa till mods.
Men när jag kom hem kände jag mig ändå mer illa till mods. Jag var i deras ålder när jag fick Lucas. Och jag hade ingen utbildning eller erfarenhet. Men jag klarade det galant.
Då kände jag mig lite dum. Lucas var ju hel och ren, dom kom fram och hälsade när jag kom, berättade vad dom gjort och Lucas kramade dom innan vi gick. Så dom kan ju inte ha varit helt fel ute.
Så jag tror nog att det är inget fel med fördomar, sålänge vi kan se ifrån andras perspektiv också.
För övrigt så äääääääääälskar jag Jamie Oliver.
Ha de gött, chauuuuu
Finnes: Renoveringsobjekt
Mörka ringar under ögonen. Otvättade testar av hår som hänger fram i ansiktet. Skivade naglar och spruckna nagelband. Torr hud och orakade ben. Kläderna luktar gammal spya.
Det låter som jag skriver om en av A-lagarna på bänkarna utanför Hagabion.
Men det är egentligen bilden av en helt vanlig småbarnsmamma.
Men varför? Det verkar vara lag på att man som nybliven mamma har rätt att gå ner sig, och byta ut hela sin garderob mot mjuka och formösa kläder. Man slutar helt att ta hand om sig själv, och bryr sig inte längre om att man går till affären med uppspottad mjölk på axeln och nappar i bh-n.
Jag tror jag har funnit bakgrunden till den omtalade "Baby-blues", depressionen man får när man är nyförlöst.
För hur deprimerande är det inte att behöva duka undan varenda spegel man passerar, för att man är orolig för vad man kan få se.
En vanlig missuppfattning bland män när det gäller kvinnor, är att de sminkar sig och klär upp sig för att se bra ut inför andra. Man vill vara ett mål för attraktiv inför det andra könet, ett mål för avundsjuka från andra kvinnor.
Det är inte riktigt så det ligger till.
Oftast gör vi oss iordning för vår egen skull. Men visst är vi noggrannare inför en dejt eller en utekväll. Fast det beror inte helt på att vi vill att andra ska se oss från vår bästa sida. Genom att känna att vi gjort oss fina, så stärker vi vår självkänsla och utstrålning. Det är den utstrålningen som gör att vi blir attraktiva. Vissa människor kan ha den känslan utan att sminka sig.
Jag kan få den bara jag går runt i mina pösbyxor och en stor hoodie. För då känner jag mig riktigt fräck.
(uppfattade ni ironin?)
Men slutar vi ta hand om oss, slutar vi bry oss, så slutar vi också att respektera oss själva. Man blir trött varje gång man går förbi en spegel, man suckar när man försöker hitta kläder ur en hög med träningsbyxor och sweatshirts. Har vi glömt hur det är att dra på oss våra slimjeans och en fin tröja, känna att vi har en kropp och en figur!?
Jag har redan innan spekulerat i att vi kvinnor förlorar vår identitet när vi får barn. Man skäms nästan inför andra mammor om man vågar komma med borstat hår och sminkade ögon till en mamma-dejt.
Mammor ska vara mammor, inte människor.
Jag tycker vi gör revolt.
Jag utmanar er alla småbarnsmammor där ute att lämna över lillen till pappan, häll upp ett varmt bad, och ägna er MINST en halvtimma i badkaret åt att göra hårinpackningar och rensa ogräs.
För det har vi fan-i-mej förtjänat!
Till barnen!
Anledningen till att jag har koppat detta är för att jag tycker det var ett otroligt bra intiativ av henne och om jag kan hjälpa till att sprida detta budskap på nått sätt så gör jag det. Jag lägger det här, har spritt de på facebook & skänkt en slant. Gör du det med. INGEN kan göra ALLT med många kan göra MYCKET!!!!
Ni skänker pengarna till
Nummer: 466 618 328
Clearing: 6125
Utdrag från Katrins blogg!
Jag läser på Aftonbladet att det finns över 340 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. Det står att familjer inte har råd att fira jul. Det står att folk i Sverige inte har råd att köpa julskinka, must eller en klapp till sitt barn. Jag blir helt chockad över det som jag läser. Jag blir förtvivlad för de här barnen. Jag vill hjälpa dem. Jag kan inte hjälpa dem alla men jag kan hjälpa några stycken. Jag kan försöka i alla fall. Jag funderar på hur jag skulle kunna göra det. Jag kommer fram till ett upplägg.
Jag vill att barn och föräldrar som inte har råd att köpa NÅGOT till sina barn ska mejla mig vad de önskar sig i julklapp. De får välja något på nätet (så jag slipper springa runt och posta och ha mig) för max 300 kronor.
Mejla till [email protected]
-Länk till leksaken, plagget, skinkan, musten, det som ni vill ha
-Adress som jag ska skicka till
Jag köper till 35 personer det blir mitt bidrag på ca 10 000 kronor. I mejlet vill jag att ni skriver några rader om er situation. Men bara några rader! Julklappen till ert barn kommer inte från mig utan den kommer ni föräldrar att ge till ert barn från er. Jag vill inte ha nåt tack för jag gör inte det här för att jag vill vara snäll. Jag gör det för att jag vill göra barnen glada på julafton. ALLA barn ska ha en klapp på julafton.
Om det är folk som mejlar mig för att de är giriga och som har pengar så får de göra det. Dom kommer ändå att straffas och hamna i helvetet om de gör det. Så skit i det.
ps. Om det finns företag som är intresserade av att skicka hem leksaker eller kläder till barn som lever i familjer där föräldrarna inte har råd så är ni välkomna att höra av er till mig på samma mejl som ovan. Privatpersoner med! Jag skriver gärna i bloggen om ni vill skänka till dessa. Eller om ni vill ge saker så sköter jag gärna administrationen av det här.
Skriv nu inte kommentarer om att jag är nåt jävla helgon för det här handlar inte om det. Det handlar om barn.
Dags för djupdykning!
Måttligt roande haha. På tal om tvätt. Jag har gjort ett test på min kära man!
För ett par veckor sedan (3 veckor) tvättade vi och jag vek allt åh la i påsar och ställde på soffan för Lilleman sov så jag kunde inte lägga in de i garderoberna. Dagen därpå sket jag i det med för jag skulle se om min man kunde förmå sig att ta tag i de spontant. Vad tror ni har hänt? Påsarna står kvar på soffan, med ovikt tvätt i då han har rört runt allt för att hitta de han ska ha på sig. Han har ställt ner dom från soffan för att sitta i den & ställt tillbaka dom på soffan innan han gått från vardagsrummet. Men tror ni han har lagt in de i garderoberna? Ha ha NEJ icke sa nicke. Karlar är ett fenomen som vi kvinnor ALDRIG kommer förstå sig på haha.
Jag e lite av en städ Hitler precis som Nathalie är och jag har bitit på naglarna, dragit mig själv i håret och stört mig på denna tvätt hur länge som helst. Så nu skiter jag i detta testet och viker den med :D Min man e fantastisk på alla sätt, men jag kan inte påstå att han e född med en städ gen (liksom ALLA killar) haha.
Men till min stora förvåning så satte han sig vid köksbordet idag och lagade sina termobyxor, ja jag vet de e helt sjukt. Min man kan sy hahaha.... Älskling, vi behöver gardiner till Lillemans nya rum ;)
Gomorron!
Underbart att gå upp när de lyser jul i allas fönster :)
Idag ska jag hjälpa tomten med paketering av alla barnens julklappar och sen blir de en prommenad i vinter kylan. Men först ska alla "husfru sysslor" fixas haha.
Jag måste säga: Fy vad jag e dålig på att blogga, jag känner inte att jag vill avsätta tid för det när det finns så mkt annat man kan göra. Men samtidigt, hur lång tid tar de? Kanske en dålig ursäkt till en fet lathet? Hmm. Ska bli bättre på detta, annars lär jag få smisk av Natta.
Men nu åter till det jag egentligen skulle göra haha.
Ses mellan blöjbytena!!!
Rea-junkie
Jag har en stor last i livet. Förutom choklad och coca-cola.
Jag är en rea-junkie. 
Allt som har en röd prislapp drar åt sig min uppmärksamhet liksom bin till honung.
Jag har en falkblick i affärerna, jag är en tjur som reagerar på rött.
Det är ett missbruk. Och ett dyrt sådant. I klass med heroin eller kokain.
Spänningen man känner när man går in i en affär. Det börjar krypa i skinnet av tanken på alla fynd som kan göras, bara man är fokuserad och observant. Varje steg som tas är ett resultat av noggrann planering.
Man skymtar rött. Och skyndar dit. Strumpor! Halva priset! Taget!
-Men snälla Nathalie, du har en hel byrå full med strumpor, suckar sambon.
-Det är ju halva priset!
-Det är inte ens din storlek, påpekar han.
-Men det är H A L V A priset!
Denna eufori man känner när man gör ett riktigt fynd, den är starkare än en lottovinst. Det känns som om jag överlistar affären. "Försök ni med era hutlösa priser, för JAG har hittat 10 liter mjölk för halva priset. Okej att det är utgångsdatum imorgon, men ändå!"
Det är inte bara reavaror som får mig att känna så.
Köp 2 för 1 fungerar på samma sätt.
Men allra bäst är när man får en present på köpet.
Förstår ni vilket genidrag? Man får en PRESENT! Helt gratis!
Köp ett kilo bananer, få ett bananfodral.
Köp 15påsar FINDUS pyttipanna, få en DVDfilm.
Häromdagen köpte jag en flaska olivolja och fick en tapas-tallrik.
I love it! Tänk vilka historier jag har att berätta för mina barnbarn.
Den här muggen fick jag när jag köpte 3 paket Gevalia. Det var på Coop Forum i Sisjön, en regning höstkväll.
Så ni kan ju föreställa er hur det var att vara mig igår. 
Jag fick åka till Ullared.
Extraprisets mekka.
Samlingsplatsen för trailertrash, bönner, och stressade barnfamiljer världen över.
Total lycka. Jag mådde så bra. Jag var full av adrenalin. Jag var så full av adrenalin att jag inte märkte både att jag var vrålhungrig, och behövde gå på toa, förän efter jag hade betalat.
Jag antar att det är lite som en maratonlöpare som går i mål.
Man är helt fokuserad på sin uppgift, och man glömmer världen runt omkring. Man ser eller hör inget, utan reagerar på instinkt.
Och sen när man är färdig, så landar man och ser sig omkring. Oftast är man nöjd. Ibland får man lite ångest för att man gjort dåliga val. Men det är en konst, och den konsten måste finslipas.
Men sålänge det är till extrapris så kommer jag alltid känna mig tillfredsställd.
Nu ska jag snart iväg och köpa pepparkaksdeg till dagisbaket.
Jag har hört att det är 2 för 1 på ICA Maxi...
Ha de gött, chau...
